trubbel i paradiset
I'm not a perfect person
There's many things I wish I didn't do
But I continue learning
Somliga saker vill man helt enkelt inte höra. Somliga saker kan man inte radera från sitt minne, hur hårt man än försöker. Livet är förjävligt, så är det bara. Även om man har bra dagar, veckor, månader, kommer det alltid förr eller senare komma något som puttar ner dig i det där svarta hålet som man så förgäves försöker ta sig upp från sen. Något som krossar allt, som tvingar dig att börja om på noll. Folk sviker. Hela tiden. Folk man trodde alltid skulle finnas där, kanske försvinner. Folk man litade fullständigt på, kanske för vidare din hemlighet. Folk man räknade med, kanske inte dyker upp. Alla gör misstag, ingen är perfekt. Detta är saker vi visste sedan längesen. Saker vi på antingen det lätta eller det hårda sättet har fått lära oss.
Men vad gör man när det dyker upp något nytt? Något vi faktiskt inte har fått lära oss? Något man inte har en jävla aning om hur man ska hantera? Sla man berätta det för någon? Ska man låtsas som ingenting? Ska man skydda dem man älskar, även om det innebär att man gör fel? Vad gör man egentligen när man går förbi i hallen och hör något från köket man aldrig trodde var möjligt. Ser något som alltid kommer dyka upp på ögonlocken när man stänger den. Man vill inte fortsätta lyssna på samtalet, men man är för rädd för att låta bli. hur fan kunde hon? Hur fan kunde han? Vad håller dom på med? En familj, en enhet. Det är meningen att vi ska vara ett, vi skyddar vår familj och vi gör det till 100 %. Eller? det är vad jag har fått lära mig iallafall. Men, alla sviker ju. Alla. Man vet aldrig vad som händer bakom stängda dörrar, alla du älskar kan le till dig varje dag och låtsas som om ingenting är fel. Men sanningen kommer alltid fram, och när den gör det kan man inte bara glömma bort den igen.
Chockad. Ledsen. Förvånad. Arg. Bara lite av alla känslor jag känner just nu. Man tänker alltid "det trodde jag aldrig om henne/honom" "Nej, han/hon är inte sån, skulle aldrig göra ngt sånt". Men vi har fel, så jävla fel. It's just life.
There's many things I wish I didn't do
But I continue learning
Somliga saker vill man helt enkelt inte höra. Somliga saker kan man inte radera från sitt minne, hur hårt man än försöker. Livet är förjävligt, så är det bara. Även om man har bra dagar, veckor, månader, kommer det alltid förr eller senare komma något som puttar ner dig i det där svarta hålet som man så förgäves försöker ta sig upp från sen. Något som krossar allt, som tvingar dig att börja om på noll. Folk sviker. Hela tiden. Folk man trodde alltid skulle finnas där, kanske försvinner. Folk man litade fullständigt på, kanske för vidare din hemlighet. Folk man räknade med, kanske inte dyker upp. Alla gör misstag, ingen är perfekt. Detta är saker vi visste sedan längesen. Saker vi på antingen det lätta eller det hårda sättet har fått lära oss.
Men vad gör man när det dyker upp något nytt? Något vi faktiskt inte har fått lära oss? Något man inte har en jävla aning om hur man ska hantera? Sla man berätta det för någon? Ska man låtsas som ingenting? Ska man skydda dem man älskar, även om det innebär att man gör fel? Vad gör man egentligen när man går förbi i hallen och hör något från köket man aldrig trodde var möjligt. Ser något som alltid kommer dyka upp på ögonlocken när man stänger den. Man vill inte fortsätta lyssna på samtalet, men man är för rädd för att låta bli. hur fan kunde hon? Hur fan kunde han? Vad håller dom på med? En familj, en enhet. Det är meningen att vi ska vara ett, vi skyddar vår familj och vi gör det till 100 %. Eller? det är vad jag har fått lära mig iallafall. Men, alla sviker ju. Alla. Man vet aldrig vad som händer bakom stängda dörrar, alla du älskar kan le till dig varje dag och låtsas som om ingenting är fel. Men sanningen kommer alltid fram, och när den gör det kan man inte bara glömma bort den igen.
Chockad. Ledsen. Förvånad. Arg. Bara lite av alla känslor jag känner just nu. Man tänker alltid "det trodde jag aldrig om henne/honom" "Nej, han/hon är inte sån, skulle aldrig göra ngt sånt". Men vi har fel, så jävla fel. It's just life.
Kommentarer
Trackback